Та бүхэнтэй нэгдэж байгаадаа баяртай байна

Сайн байцгаана уу? Энэ сайт руу санаандгүй орлоо. Орсондоо ч бас маш баяртай байна. Бусад сайтуудад хүмүүс тоглоом тохуу хийсэн, хий хоосон бичлэг урсгасан байдаг юм. Харин энэ сайт утга учиртай, хүмүүсийн сэтгэлийг нээж чаддаг сайт ажээ. Нэг л өөр. Хэн нэгний ертөнцөөр зочилж байгаа мэт, сайхан сэтгэгдэл төрж байна. Тиймээс та бүхэнтэй нэгдэхээр шийдлээ. Би Монголдоо байдаг, Төрийн бус байгууллагад ажилладаг сэтгүүлч бүсгүй. Гэхдээ удахгүй Европ руу гарахаар зэхэж байгаа л даа. Аль орон? Яаж? Ямар ажил олдох бол? Эрсдэл ямар байх бол гэхчлэн олон асуулт байнга толгойнд эргэлдэж байна. Тиймээс би гадаадад ажиллаж амьдардаг монголчуудын сайтуудаар сүүлийн өдрүүдэд байнга зочилж байгаа юм. Тэгээд энэ сайтыг сонгож авсан юм. Та бүхэн нэгэнт гадаадад гарч, хөлөө олсныхоо хувьд надад тусламж, зөвлөгөө өгнө гэдэгт найдаж байна.

You may also like

25 Comments

  1. Taiwan-ii neg baagiigiin bichsen nom baidag baidag shig sanaad baina. Teren deer 80-aad onii uyed Taiwanii ihenh humuus Amerik-luu garah, yavj uzeh sonirholtoi, er ni l baruunii soyol tedend aimar buka sanagddag baij l de. Tegeed nomiin author USA-luu anh udaa yavahaar bolson gesen chini, buh naizuud ni on-iig shuteed uldsen buguud mani hun ch amerikt nileen olon jil uhtlee guriij ajilaad l, neeh buka bolson ch yum baihgui gehdee neeh dordson ch yum baihgui butsaad Taiwan-daa ochij gene l de. Tegeed ochson chini Taiwan-d uldsen naiz nar ni bas neeh dordson ch yum baihgui, tiim muu amidralaar amidraagui baisan buguud buur harin iluu amjiltand hursen baihiig harsan gedeg 🙂

  2. tuya-tai sanal 1 bna. bidnii tsoohon mgl-chuud delhii dayaar taraad duuslaa yaanaa. europa geheer l shan bhguishdee. harinch gadniihnii %d bol muusain asia-nuud ged l tegeed l hamag l ontsgui ajliig n muurch unatlaa hiiged l sursan medsench bhguig l hamag zaluu nas 1 medhed ongortson bh bhdaa. aan harin surguuli soyloor yawah gej bgaa bol ondool doo. zaluu deree yum uzej nud tailhad zugeer. ih yum uhaarna surna daa geed l ailgaad l. hehe surahgui bol mgldoo aytaihan ajil ar ger bolmjiin bol garah gej yaaraad yaahwee. yadaj l hunii nutagt gaw gantsaarhnaa. taarsan heden mgl-chuudaa andhaaa bsan uitgartaishdee gej.

  3. yer ni bol todorhoi hugatsaand garch yum uzej nud tailj, yadaj unen zuv medeel avch bodit dugnelt hiij surah heregtei. mongolyn setguulch nar geheer sanaa zovmoor yum bichdegt haramsaj yavdag.
    gadaad garaad l amidral saijirchihna gesen batalgaa bol baihgui. hun yamar hemjeend hugjij devjij, usuj chadna. haana ch gesen ter chanaraa hadgalj yavdag.
    yavsan nohoi yas zuuna gedeg unen ug.

  4. Chamaig haana surah ve gej zovlogoo hussen yum bol uu gesen chini? Ooriigoo oorchloh, amidralaa tsetsegluulehiin tuld ‘harlah’-aas oor zamgui gej uu? Uneheer Mongold hiisen buteesen yumtai, hund haruulchih heden jiliin hodolmortei hunii huvid harin ch tsaashdaa mergejliinhee chigleleer devshin suraltsaj oor ornoos turshlaga medleg hurimtluulsan ni deer bish uu? Mongold hevlel medeelliin alba yamar ongo ayastai baigaa bilee tuund chi yamar oorchlolt shinechlel hiij boloh ve teriigee l gadaad ornoos suraltsana shu dee. Amidralaa deeshluuleh ooriigoo oorchloh gedgiig gadaadad garch harlaad heden bor togrog hurimtluulsnaar hemjij bolohgui gej bodoh yum daa.

  5. Ooriin chini resume bol ih l dajgui yum baina sh dee. Herev chi Mongoloos BA in Journalism-tai bol tuuniigee gadaadad MA bolgoh gej zutgevel deergui yu. Cham shig resume-tei baihad yaj iigeed scholarship bol oldono doo. He he he. Chi bol Developing Country- giin bolovsroltoi emegtei shuu dee. Herev chi gadaadad garaad harlah yum bol bas l harlasan nohortei yum uu naiztai boloh magadlal ondor. Harin chi surguuli soyolyin mor hoovol dajgui ireeduitei bas ch gej uhaanaa telsnii hereer uhaantai huleetstei nohortei boloh magadlal ondor baih bolov uu. Odoo bol shiideed harlana l gej baina. Odoogoos 2 jiliin daraa mash oor bodoltoi bolson baina gedegt chini itgeltei baina. He he he. Yarval daardagiig bodoj uzeed shiidveree gargaarai.
    Hamgiin suuld ni helehed chinii amidral bol chinii l songolt. Songolt chini yamar ch baisan chi hariutslaga bas ur dung ni hurtene.

    Amjilt husiye.

  6. Harlana gedeg chine aimaar sanagdaj baina. Chi uuruu baigaa bolomjiig sain haival mgl oos scholarship olj bolmoor l sanagdaad baihiin. Harlana geheer neg l ireedui muutai met. Gehdee umiig yaj medhev…

  7. snuu? busgui mine. chinii amidraliig unshhaar bahrahmaarch, bas l nogoo mongoguin ulmaas mongoliin maani 1 n chadaltai setguulch ingej yawah gej bodoh ymdaaaa. gehdee chi uneheer bahrahmaar busgui yumaaa, iim ih zorig itgel bhad chi hussendee hurj l taaraaa, yag ene ercheeree uragshaa zutgeed bai gej helmeer bna. bas chi zaawal USA-d surah yostoi yumuu? ene germand ternees chin hamaagui zardal bagataishdee surguuli n. USA-d manai 1 nz bas magisteraar surdag yum, jiliin 6000 dollar bdag gesen tegeed ch oyutan hund jaahan hundhen l yumshig bnlee, chi iim shan ankettai bj end yaagaad irj surii gej bodohgui bgaa yum, tegeed ch buur hen burd gargaj ogdgui visa-iig awchihsan l yum bnshdee, ug n end tolborgui bsanldaa daanch daraaa jilees barag buh surguuli n tolbortei bolj bgaaa gehdee tiim ih bishldeee jild 1000-1500 euro bolno. ene bol ajil olood hiichhed tiim ih mongo bish. chi odoo surguuliudad ooriinhoo anketiig yawuulwal 3 saraas zunii semisteriin hariu irne tegeed ter hurtleee helee saijruulaad ooroo hicheeh yum bol shalgaltaa chamshig hun elbeg dawah bh gej bodoj bna. bi bol ailiin mangar erh ohin end ch gesen ircheed l nz zaluudaa erhleed l yawj bgaa bolhoor chinii ene ih erch huch chin nadaaa uneheeer mundag sanagdaj bnaaa!!!!!!! tiimees chinii buh l yumchin buteesei ge bodoj bnaaaa, herwee chi german helgui bol zaawal germanaar surah albagui englisch deer ch shalgaltaa ogood englisch eer magister aa hamgaalj chadah bh gej bodoj bna, tegeed ch USA-iig bodwol end hamaagui taiwan hamaagui deer bh gej bodoj bna, gehdee 1 yumiig helhed germand chi zowhon bolowsroliig l olj awch chadna ternees mongo huraaj bol chadahgui, zowhon onoodor ooriigoo tejeeh hemjeend yawah bolno. tiimees sn bodoj uzeed bolowsrol uu? mongo uu gedgee sn bodoh heregtei yum bna. bas europa-d amidardag mgl-chuudiin tuhai gewel yor n hetsuu, germand bol aar saar jijig ajil oldono, bi france-d ochij uzsen tend bdag mglchuud hulgai hiij amidardag yum bileee, ajil oldoh n bol hetsuu, tegeed ch amidarhiin erhend ted ch tiim ajil hiigeed buur surchihsan yum bnlee, schweiz-d bas tiimerhuu gesen, gehdee sn yawj bgaa humuus bgaa l bhldaaa gehdee hetsuu gesen, harin UK-d bolomjiin uhaantai bwal mongo huraaj chaddag gesen, bi ch gesen iishee tiishee garah gej ih l sudalsan. gehdee odoohondoo endee bj bolood l bgaa yumchin mongo geheesee iluu helee l saijruulii gej bodoj bndaaa. za tegeed chadah chineegeeree l meddeg chaddagaaa hellee, hergteig n awaad, heregguig n haychihna biz dee! hihi za amjilt husiii! chingisiin haluun tsus sudsaarchin guij bgaa shuu! yag ene ercheerei uragshaagaa temzeed bgaarai!

  8. Sain bna uu Mongoliana?
    Chinii bichseniig unshihad chamaig hiij buteey gesen husel duuren yavj baina gesen engiin dugneltend hursen tul ooriin turshlagaas chamd huvaaltsay gej shiidlee. Tiimees:
    1. America-d l zovhon master hiideg yum bish. EU-d bas sain surguuliud baidag. Tendhiin kurs-uudiig sudlaj uzeh heregtei. Angli heltei bol UK-iin ih surguuliud bolon busad Europiin ornii John Cabot geh met zarim surguuliud Angli hel deer zaadag baih. Uuniig sudlaarai. Yarval daarna. Tiimees ehleed mash ih sudalgaa hiij baij daraa ni hodolson ni deer shuu.
    2. Harlah hereggui. United Kingdom bolood busad Europe-iin ornuudad ochson hoinoo huuli yosoor ni Visa sunguulah bolomj baidag. Yalanguya oyutnii visa-g UK-d bol ??250-r sungadag. Iim bolomjiig haih heregtei.
    3. Oroin tsagaar surah esvel oroin tsagaar ajillaj odriin tsagaar surah bolomj bii. Uuniig bas hargalzaj uzeerei. Ingej helehiin uchir ni gevel chinii CV chini tun dajgui sonsogdoj baina.
    4. Mongoloos Master-d surahaar yavj bui oyutnuudiig Zasgiin gazraas demjdeg. http://mecs.pmis.gov.mn/ Ene site-r orood EU-n ali surguulid elsen orvol zasgiin gazar chamd sanhuugiin tuslamj ogohiig medej av. Tegeed sanhuugee tsohitsuulah bolomj bii. Uunees gadna opensocietyforum buyu Soros-iin sangaas yalanguya setguulchded surgalt yavuulj tetgeleg ogdog. Bolomjgui ch gesen ter Open Society humuustei uulzaj tednees zovolgoo av.

    Etsest ni helehed, yarval daarna shuu. Sain beltgelee hangaad daraa ni hodlooroi. Amjilt husey and mini!

    Peace,
    Confidence.

  9. Sain baina uu Mongoliana
    Herevee Sweden yavahaar shiidsen bol nadad hariu bicheerei,bi tani-d Sweden ornii tuhai,tend yaj ajillaj,amidrah evee oloh-d chini baga ch bolov zovlogoo ogch chadah baih gej bodoj baina.

  10. Sain baina u. Tanii tukhai unshikad sonin bailaa. Ug ni nadtai neleed oir zan kharaktertai khun uym uu getel. Kharlakhaar yawlaa gedgiig ynshaad ikhl kharamsaltai sanagdaj baina. Ta yagaad ymar negen scholarship olj bolokhgui gej. Ta khor shartai bolowch. daichin zorigtoi khudelmorch bish uym shig sanaglaa. Bi tanitai adil bodoltoi zaawal ywj surna gej.. Bi Mongolg doct. khamgaalsan. 550$ orchim awdag. Gekhdee bu Margaash Ydakhnaa 1000$ awakhiin tuld zaawal ywj surna. Nadad ymar negen chance olddog l uym bol bi ymarch shalguur shalgaltiig zaawal dawna. zaawal. Mongolchuud bid chin ikh khaadiin urs shuu dee. Khezeez amidrald buuj ugch bolokhgui. Kunii surch bui khiij bui yumiig bu ch bas chadakh l bolno . Ta ch bas chadna. Zaawal suraarai. Mongold bolowsroltoi l khun kheregtei.

  11. olon jil ungurchihje. tegeed yavsan uu ter europruugaa her zereg amjilttai bsan ve ene ungursun hugatsaand uurin zorilgodo hurch chadsan bolov uu?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *